Detta är ytterligare perspektiv på positionering av av arkitektur inom digitalisering

IASA Sverige talar om balans. Redan Vitruvius introducerade balans med Firmitas, Stabilitas och Venustas. Så det handlar om balans. Idag och inom IT-arkitektur så är det flera olika delar, men i grunden pekade Vitruvius ut en riktning.

Sedan också om terminologi. Digitalisering är det begrepp som det heter idag. Tidigare har det hetat t.ex systemutveckling eller kort och gott IT. IT är dock mera kring teknologin och hur de används. En verksamhet har dock två avgörande delar, verksamhet och IT.

Sedan handlar det också om positionering, vilka områden också om att det är en helhet. Men inte helheten inom projektledning som man ofta avser. Att en projektledare kan leverera en digital lösning men pårojektledning handlar bara om resurser, pengar, tidplaner, vad som skall göras. Inte vad själva leveransen är, innehållet, hur det byggs. Där har man ibland pratat om teknisk projektledare. inom byggbranshcen finns byggmästare, projektledare och en arkitekt.

Så det är helhet och balans men också detaljer som säkerhet, att bygga på ett bra sätt att funktioner också finns på plats.

Sedan om utvecklingprocesser, mjukvaruprocesser som RUP inleder med.

Men oavsett så finns även flera roller. Agila roller. Design, tjänstedesign, UX.

Så vad vi behöver inse är att

• En rad olika områden i en verksamhet ingår i vad vi idag kallar digitalisering
• En rad olika sätt och system ingår
• En rad olika roller som adresserar olika områden och med olika ingång; helhet, balans, detaljer och att det finns en tonvikt på dessa områden som varierar beroende på roll men också hur projekt, verksamhet ser ut i verkligheten vilka som finns tillägngliga

Utifårn detta kan vi säga att det finns en objektiv sanning att alla olika områden och tekniker och sätt behöver adressera roller som hanterar dessa utifrån sina kompetenser och sätt att arbeta. Detta är både vad akademe, erfarenhet, industri, utbildningar och certifieringar som t.ex Iasa/Dataföreningen säger – det finns en slags objektiv sanning att detta behövs.

Sedan, behöver man i sin organisation avgöra vad man anser är praktiskt möjligt och då behöver man först skatta var man själv står sedan stärka utifrån möjligheter, t.ex ta in externa, utbilda befintliga.

Detta är någonslag övergripande digitaliseringsarkitektur. Här kommer då domänen in och när vi pratar om informationsförvaltning så är det den domän som skall adresserar, den del av verksamheter vi skall förstå, förbättra och utveckla. Utifrån den budget och resurser som verksamheten avsätter till detta område. i detta ingår också satt förstå hur viktig informationsförvaltning är för verksamheten. I vissa är den superviktig i andra inte så viktiugt.
Till hjälp finns Klassa som definierar kärnverksamheter och stödjande och stöttande och där vi kan se hur informationsförvaltning behöver stödjande, och ledande delar för att utföras i kärnverksamheten. I vissa verksamheter är informaitonsförvaltning själva kärnverksamheten.

I grunden handlar det om lärande, att förstå alla dessa olika delar som lisatas ovan, helhet, balans, rollerna, vad de utför, vad som är IT, vad digitalisering är. För oss i vår verksamhet. Vad andra säger som kan ge oss perspektiv. Vad våra parterns ser.

Sedan kan vi börja närma oss vad våra kunder och användare behöver för det är det viktiga. Att vi utformar produkter och tjänster för de som skall använda, betala för dem.