Professionsverktyg

En tredje komponent i ramverket är den profession som utövas inom olika delar av informationsförvaltningen – en yrkesutövning som utgår från arkivteorin, vars kärna är uppfattningen om vad verksamhetsinformationen representerar och hur den ska förvaltas, främst som evidens för transaktioner – och som värn mot glömska. 
Det viktigaste verktyget i den informationsförvaltande professionen är proveniensprincipen, som handlar om dokumentationens förhållande till de processer där den infångas eller upprättas och där dess autenticitet prövas. Det är den informationsförvaltande funktionens kärnuppgift att hantera verksamhetsinformationen så att dess samband med dessa processer bevaras. Frågor som berör detta har sysselsatt arkivarier som engelsmannen Hilary Jenkinson, amerikanen T R Schellenberg och svensken Nils Nilsson. Proveniensprincipen har bildat ett viktigt fundament för den arkivarieprofession som utvecklades under 1900-talet.

Efter 1975 har kärnuppgiften mer och mer kommit att handla om hur verksamhetsinformation kan migreras mellan olika elektroniska miljöer utan att genomgå sådana förändringar att dess trovärdighet kan ifrågasättas. I det digitaliserade samhället är detta perspektiv helt avgörande. Kanadensaren David Bearman, australiensaren Frank Upward och italienaren Luciana Duranti är exempel på nu verksamma arkivarier som lämnat betydande bidrag till detta.

Modeller för implementering

Mellan teoribygget och de praktiska arbetsinsatserna finns modellverkstaden – utvecklingen av arbetsprocesser som bygger på beprövade erfarenheter, som harmoniserar med teori och standarder, som är realiserbara och som kan upprepas. En etablerad profession är i hög grad beroende av dessa saker – inte för sin egen skull utan för att kunna implementera de praktiska metoder, rutiner och anordningar som krävs för att målen med informationsförvaltningen ska kunna uppnås.  

I den Manual för verksamhetsanalys vi presenterar erbjuds en samlad modell för informationsförvaltningen. Syftet med denna är bidra till organisationens förmåga att upprätthålla kvalitet i informationsförvaltningen – visa hur kontinuerliga processer för styrning av informationsförvaltningen (governance) bidrar till högre kvalitet i informationsförvaltningens praktiska funktioner och ledningen av dessa (management).